Uppsala har blivit till nån jävla samlingsplats för bigbrotherwannabes, man ser dem överallt, på diverse communitys, bloggar och på stans uteställen. Personer som beter sig som om de hade lika många kromosoner som en downis. Att kunna gömma sig bakom 100 år gammla talsätt och uppträda som om de vore bättre en de igentligen är. De är uppsalas svar på Bigbrotherrobban, killen som förvandlades efter lite fame. Varför gjorde inte Kanye en låt om fameseekers istället för golddiggers, för det finns så många nördar där ute som tror att de kommer bli kända bara för att de agerar på ett visst sätt i vissa situationer.
Sen så fort nån typ säger ”Ska slå dig” så tar dem det som om det vore ett dödshot, och springer till vakter, poliser eller lärare. Det kommer ta år o dar o lära sig hur verkligheten fungerar om man alltid ska söka skydd bakom något eller någon. En datorskärm är nog det lättaste att gömma sig bakom. Även fast man kan få fram ganska slagkraftiga åsikter via ett tangentbord så gör det aldrig samma värkan som om man skulle våga ta diskussion om något som betyder något med någon face to face.
Blir så trött på folk som tror att de kan säga vad som helst så länge de vet att det alltid finns en nödutgång i närheten. Säger inte att jag är nån gangbanger, utan bara att jag står alltid för vad jag har sagt i alla situationer även fast jag kan be om ursäkt och säga att det var jävligt dumt sagt, och att jag kanske inte tänkte mig för när jag sa det, att det kom ut på fel sätt eller vad som helst. Som sagt är ingen gangbanger, men är endå mer streetsmart en de flesta.
Ifall någon vill diskutera det jag skriver, feel free to comment, eller slå en signal!
